Bioenergi är en stor industri i Sverige och står för en betydande del av energiomsättningen. Bioenergi i form av flis förvaras runt om i landet på hög i väntan på förbränning. Då högarna läggs upp startar olika processer som värmer upp stacken, ofta till temperaturer på 50°C under det första dygnet. En vanlig ansats i litteraturen är att denna temperaturstegring beror på Aerob nedbrytning. Arbetet ämnar undersöka om denna uppvärmning endast beror av mikrobiella aktiviteter.

IntroduktionUtifrån tidigare forskning har en modell föreslagits som beskriver att lågintensiv aerob uthållighetsträning ska ha mindre negativ påverkan på effekten av styrketräning jämfört med högintensiv aerob uthållighetsträning. Detta påstående har funnit visst stöd i litteraturen men vidare forskning krävs för att det ska kunna fastställas.SyfteDenna studie syftar till att undersöka ifall det föreligger någon skillnad mellan högintensiv aerob intermittent löpträning och lågintensiv aerob kontinuerlig löpträning vad gäller dess påverkan på utveckling av benstyrka och muskelstorlek vid samtidig styrketräning.MetodSex måttligt tränade män (25 (22-26) år) blev slumpvis tilldelade ett av två olika, sex veckor långa, träningsprogram. Den ena gruppen (HI, n=3) tränade hypertrofiinriktad styrketräning två gånger i veckan samt 2-3 pass med högintensiv aerob intermittent löpning (90-95 % av HFmax). Den andra gruppen (LI, n=3) tilldelades samma styrkeprogram men deras uthållighetsträning bestod istället av lågintensiv aerob kontinuerlig löpning (75 % av HFmax). Mätningar av kroppsvikt, lårmuskelns tvärsnittsarea och 1 RM i benpress utfördes innan och efter träningsperioden.

Denna uppsats har frågeställningen: Vilka problem kan uppstå vid en nedbrytning från strategin till operationella nyckeltal och vad kan göras för att undvika dem?Syftet med denna studie är att undersöka hur en nedbrytning av strategin till operationella nyckeltal går till. Framtagningen av nyckeltal ska leda till en identifiering av vilka problem som kan uppstå i denna nedbrytning samt förslag på hur de kan undvikas. Studien ska även ha till syfte att designa nyckeltal som underlättar för en uppföljning och för att besvara vad personalen ska göra för att förbättra talet, det vill säga en kommunikation nedifrån och upp och vice versa. För att genomföra denna studie har empirisk data hämtats från Carlsberg Sverige AB (CSAB) där den operationella leveransplaneringsavdelningen idag står utan nyckeltal. .

Syftet med examensarbetet är att undersöka fem- och elvaåringars vardagsföreställningar kring nedbrytning, kompost och miljöutmärkelsen Grön Flagg, för att vi i vår lärarprofession ska kunna hjälpa barn att utveckla en förståelse för materias kretslopp. Examensarbetet syftar också till att undersöka om det finns kopplingar mellan skolornas aktiva miljöarbete och de föreställningar som studiens barn har. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer. Tolv barn och fyra lärare deltog i undersökningen. Resultatet av vår studie visar att barnen har en del vardagsföreställningar gällande både nedbrytning, kompost och Grön Flagg.

Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml?min-1?kg-1 (P<0,01).

Syftet med denna undersökning har varit att få en förståelse för hur barn tänker och vilka föreställningar de har runt lövens nedbrytning. Vi blev inspirerade av Helldéns avhandling som han har genomfört på skolbarn i 7 ? 12 årsUndersökningen visar att samtliga barn har tankar om vad som händer med lövet. Dock var det inget av barnen som var fullständigt förtrogen med hela nedbrytningsprocessen. Vardagstänkandet speglas i deras svar med tanke på att.

Vi lever i en värld som konsumerar en allt större mängd energi. Att minska den icke förnyelsebara energianvändningen är en mycket viktig del för ett långsiktigt hållbartsamhälle. Sjöstad är ett av flera reningsverk i Sverige som rötar avloppsslam för att utvinna ett av framtidens bränslen; Biogas. Framställningen av biogas sker genom anAerob nedbrytning, en känslig process som lätt störs av yttre faktorer, som temperatursvängningar och förändringar av substratsammansättning. För att anAerob nedbrytning ska fungera optimalt krävs exakt rätt koncentrationer av näringsämnen i reaktorerna.I detta projekt har en rad olika mikronäringsämnen, som metaller, salter och vitaminer testats för att se om en tillsats av något av dessa kan öka Sjöstads biogasproduktion.

Syftet med examensarbetet har varit att analysera fysiologisk litteratur och intervjua fem fotbollstränare från division ett till division tre i Sverige/Danmark om aerob träning i fotbollsklubbar. Den fysiologiska litteraturen har varit vetenskapliga studier om aerob träning och Svenska Fotbollförbundets utbildningslitteratur av Balsom(2003). Här har jag velat jämföra dessa två delar för att sedan kunna uppmärksamma likheter eller skillnader för hur rekommendationerna inom aerob träning ser ut i fotbollen. Den del ligger även till grund för analysen jag har gjort av fotbollstränarnas uttalanden om vad för sorts aerob träning de föredrar att bedriva på sina träningar. Ett annat verktyg jag har använt mig av till analysen av intervjuerna var Bourdieus habitusbegrepp.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ställa aerob träning som aktivitet mot dataspel som aktivitet och jämföra hur bägge dessa aktiviteter påverkar närminnet. Likheter samt skillnader är två frågeställningar som ligger till grund för denna studie.Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts utifrån 54 abstract av studier som var av intresse för relevans till studiens syfte. Utav dessa 54 studier har 20 stycken sållats ut efter betydelse om vad data-/tv-spel och aerob träning har för effekt på minnet. Dessa studier valdes ut efter kriterier där minnet specifikt varit undersökt eller varit en stor del av studien. De studier som valdes bort fokuserade på andra kognitiva områden i hjärnan och blev därmed inte kvalificerade för denna studie.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en långvarig multifokal muskuloskeletal smärta. Smärtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smärta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk träning i form av styrketräning och aerob träning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk träning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien är en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk träning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.

Detta examensarbete handlar om mag-tarmkanalen och är uppdelat i två avsnitt. Den första delen handlar om mag-tarmkanalens uppbyggnad, rent anatomiskt men också hur den ser ut histologiskt. Histologin är bara ytligt behandlad då den endast är med som förklaring till vissa händelser inom fysiologin. Den andra delen, fysiologidelen handlar om de olika delarna i mag-tarmkanalen, deras funktioner och vad som reglerar dessa. I fysiologiavsnittet behandlas också nedbrytning och absorption av de olika näringsämnena..

Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angående höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts på två skolor i årskurs 3. Skola A har profilen ?Natur och Miljö? och skola B är en större skola utan profil. Syftet med arbetet är dels att kartlägga elevers föreställningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med ämnet i skolan för att få en god lärandemiljö.

Människan tvingas idag ta ställning inför viktiga miljöfrågor mycket p.g.a. vår användning av fossila bränsle. Detta ställer krav på kunskapsmässiga verktyg för att tackla problematiken. Det är därför intressant att studera elevers förståelse kring ekologiska processer. Arbetet syftar till att undersöka 18-åringars förståelse om villkor för växande och nedbrytning i naturen samt hur elever använder sig av ett integrerat kretsloppstänkande där ekologiska processer beaktas och relateras till varandra.

Som följd av utökat tillstånd för produktion vid Billerud AB:s pappersbruk, Gruvön, i Grums har bruket byggt en ny avloppsreningsanläggning med flerstegsrening. Den tidigare reningsanläggningen, en luftad damm belägen i Ålviken i anslutning till Vänern, kommer därmed att stängas. Syftet med föreliggande rapport har därför varit att undersöka huruvida dammen behöver hållas aktiv genom luftning en tid framöver för att gynna nedbrytning av organiskt material samt undvika uppkomsten av illaluktande gaser.Nedbrytningshastigheten har studerats med hjälp av glödförlust, COD-tester och alkalinitet. COD-testerna genomfördes enligt ampullmetoden Hach-Lange i miljölabbet vid Gruvöns bruk. Alkaliniteten har bestämts genom titrering av svavelsyra.Försöken gjordes under en tidsperiod på tre månader.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning? MetodEn kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka.